Priset för att skicka pall
Det är underligt, hur livet ibland bara tar en in på ett nytt spår. Att det lär en saker som man aldrig någonsin trodde att man skulle lära. Ja, nu tänker ni kanske att detta ska handla om något djupt, kanske rent av filosofiskt. Någonting som förändrat mig i grunden och gjort mig till en – ja, just det – ”helt ny person”. Så är inte fallet. Ni kan vara lugna och jag ska bespara er pretentioner. För ett tag sedan lärde jag mig priset för att skicka pall. Detta är till och med en underdrift. Jag blev nästan besatt av vad skicka pall hade för pris. Det hela började med att jag fick rycka ut på ett nytt jobb. Min svärfar driver nämligen en framgångsrik transportfirma. På grund av sjukdomsutbrott hade de ”personalbrist från helvetet” som han uttryckte det. Jag ställde upp och tog telefonkundtjänstuppdraget. Hur svårt kunde det egentligen vara? Jag hade jobbat med liknande saker i halva mitt liv. Jag visste på förhand att pris för att skicka pall skulle vara centralt. Det är tydligen det som de flesta samtal gällde och något jag därför skulle behöva studera noga. Min vana trogen när jag åtar mig ett uppdrag gjorde jag just det. Jag läste och läste och läste och lärde mig företagets priser för att skicka pall nästan utantill. Och vet ni vad; det var redan innan jag tagit mitt första samtal. Priserna för att skicka pall satt som en smäck, vad nu en smäck än kan tänkas vara. Inget samtal skulle vara omöjligt för mig att besvara, detta säkerställde jag redan innan jag började. Jag var redo. Dagen hade kommit. Dagen som var den första av 10 då jag skulle ratta kundtjänstrodret. Jag var på plats vid 8 och slussana öppnade klockan 9. Jag satt i fikarummet och läste på mina fusklappar om pris på skicka pall. Jag var så djupt nere i texten att jag blev helt vettskrämd när svärfar dök upp framför mig. Therese hade inte skickat något kompletterande mail, dessvärre.