Upplyftande konsultjobb

Det var en tuff period i vårt förhållande när min sambo var arbetslös. Det känns nästan respektlöst att säga det eftersom det förstås var värst för henne. Hon var nästan aldrig glad, grät ofta och tog ofta ut sin frustration på omgivningen. Tråkiga tider som, tack gode Gud, är över. 

Jag ska inte gräva djupare i det här tråkiga. Idag ska jag istället skriva om den dag då hon berättade för mig att hon hade fått jobb. Det var inte vilket jobb som helst, utan det var ett konsultjobb. Japp, min sambo skulle gå in i konsultbranschen. Detta var något som många, särskilt under denna period, valde att göra. Arbetsmarknaden var mättad, och det var svårt att få fasta anställningar. Konsultjobben var några av de jobb som var förhållandevis lätta att få. Mängder av unga, nyutexaminerade människor lyftes upp av att få jobb som konsult.

Själv var jag skeptiskt. Jag var inte skeptiskt till konsultjobb i sig. Jag var snarare fundersam över hur hela maskineriet kunde hålla på ostört. Jag vet att det var min kära fars röst som ekade i skallen, och som hamrade fast budskapet. ”Man ska ha anställning” sa han alltid. Konsultjobb hade enligt honom varit ett borderline-jobb, i alla fall givet min ringa förståelse om saken tidigare.

Nu vet jag bättre. Nu vet jag att min sambo var en av de som blev hjälpta av konsultjobben. En av de som faktiskt kunde hitta en riktning i sin karriär då hon fick jobb som konsult. Det var faktiskt precis det som hände. Innan hon fick konsultjobbet hade hon flackat runt i några år. Perioder av arbetslöshet byttes mot resor för hennes föräldrars pengar och temporära jobb. Hon testade att arbeta i godisaffär. Hon testade att jobba på lager. Hon testade till och med att arbeta i en stor fabrik, något som är oerhört svårt att föreställa sig. När hon fick konsultjobb trodde hon aldrig att hon skulle få ett jobb hon gillade. Men där hade hon fel.

Genom den förmedling som gav henne jobb som konsult så fick hon testa på olika projekt. Det första var inte superbra. Det andra var inte heller särskilt bra. Det tredje satt däremot som en smäck. Hon älskade jobbet och jobbet älskade henne. Handen i handsken och så vidare. Det var en perfekt matchning, och när tiden för konsultjobbet gick ut fick hon anställning. Sedan blev hon befordrad. Sedan blev hon befordrad igen och resten är historia.

Share on facebook
Facebook
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn
Share on google
Google+
Share on pinterest
Pinterest